Go see the dentist

Idag var jag till tandläkaren med äldre gossen. Det var tid att checka upp hur det gått med användning av tandställning. Svaret var: lika som förut. Inga stora framsteg här alltså.

För tre år sedan fick han natt-tandställning och tandläkaren sade att om han använder den flitigt så har han fina tänder om ett halvt år. 
Men min son vill ju inte använda den, han hittar på alla möjliga förklaringar för att han inte skall behöva använda den: han har snuva, han glömmer, han är övernatten någonstans, jag har inte påminnt honom... ja alla möjliga förklaringar finns det. 

Nu är det redan det tredje året med tandställning. Jag ser inget slut.... för att gossen är en Maximus Latmaskimus med den. Vi strider väl om den ännu om 10 år?

Pepsodent-smile

Han fattar inte hur lyckligt lottad han är, som får sina tänder fixade. Annat var det ju då jag var i hans ålder. Det skulle nog vara grova fel i tandsystemet om man skulle få tandställning eller annars få sina tänder fixade. 

Hålen lappades med amalgam, ingen bedövning - bara att svälja tårarna om det tog sjukt. 
Kommer ihåg hur mina naglar borrade sig in i armstöden i väntan på att borrandet skulle ta slut. 

Och ljudet från borren! Mygga x 100 000. Jävla piip. Därför hatar jag säkert myggor åxå.... ja plus att dom suger musten... ursäkta, blodet, ur en. Hatar myggor.

I dagens läge behöver man inte ens stiga in i tandläkarens rum då man redan har bedövnings-sprutan i munnen. Som tur. 

Även tandläkaren är vänligare i dagens läge än då jag var liten. De förklarar vad de gör och besvarar alla frågor.

Då jag var liten så hade man hål fick man veta hut. Tandläkaren tittade ilsket på dig, tog fram tandborsten och visade vad och hur man skulle göra. Klassen hamnade också stå på rad i toa och tvätta tänderna i tiotals minuter. Tiden tycktes aldrig ta slut. Det var nog ganska långa 2 minuter på den tiden ;).
Till nästa fick man höra vad man får äta och inte får äta, hur ofta osv.  Sedan borren igång och där låg man, ledsen och full av skuldkänslor. Visst, det var ju eget fel att man hade hål, men fanns det inte vänligare sätt att förklara saker och ting? 
Jag ser ingen point med att skrämma skiten ur barn, men kanske tandläkaren tänkte att det är det enda sättet att få inbankat i våra huvuden att sött är ett monster? På så sätt rör vi aldrig sött igen? Nehej, du. Detta ledde endast till tandläkarskräck!


Slutresultatet efter alla mina tandläkarbesök är alltså ett svart-vitt leende... ja än i denna dag lyser mina amalgamplomber då jag skrattar, tänderna är vinda och jag skäms för mitt leende. 
Så visst tycker jag att mina barn är otacksamma då de inte fattar hur bra de har det, alla stora fel fixas genast. Eller okej, med tandställning tar det tid, men resultatet är strålande!


"Ett leende kostar mindre än ett elektriskt ljus, men ändå lyser det upp mer i ett hem"  
~Theo Lingen~

90-talets populäraste tandläkare