Mvh, Musiclover

Idag då jag åkte hem från jobbet lyssnade jag på Skid Row och "18 and life". Volymen skruvade jag ju förstås upp så att inget annat hördes förutom fin musik! Och jag njöt! Det var total avkoppling. Huvudet nollades.
Jag kan inte tänka annat än att visst gjordes det bra musik då jag var ung. Och om jag får säga min åsikt, så den goda musiken tog slut i mitten av 90-talet. Med det menar jag att visst poppar det upp fina sånger nu och då, men jag tror inte så många kommer ihåg dem om 20 år. De är sådana där "One hit wonders", som jag kallar dem.
De är helt olik den musik jag lyssnade på, för det jag lyssnade på då jag var ung spelas än i dagens läge. Vad som är ännu bättre är att en del av musikerna håller på ännu, aktivt. De gör turneringar och håller sig framme ännu. Och det lyckas för dem. Tänk på tex. Bon Jovi och Madonna - still alive and kicking!
Fan vad bra, säger jag. 

Ingen kan säga att denhär sången inte är bland de bästa i tiderna. En riktig "Evergreen", trots att det order låter gammalt. Som någon låt från 60-talet... 
Det är 23 år sedan denna sång. Ännu lika bra nu som då, om inte bättre.
Måste ju säga att det hör till allmänbildningen att man hört denna ;)
Och den som inte hört, så hamnar höra på den nu. Ovan. Tack.


Denna sång är förstås endast droppen i havet, för då jag var ung gjordes jättebra musik. Det är bara så. Loppu, finito, kaputt.