Vaknade klockan sju till en solig och vacker dag. Det är tyst i huset. Alla sover.
Jag tar tid för mig själv och mina tankar. Njuter av en tyst stund och av att vara helt för mig själv.
Igår märkte jag, att det skulle vara dags att nolla huvudet. Fjärde veckan hemma med barnen och vi har inte gjort någonting extra - bara varit här hemma. Jag väntar på att det skulle bli lite varmare, så vi kunde spendera en dag på beachen. Vi är en bunt typer som behöver lite mera värme och lite varmare vatten för att våga oss på ett dopp.
Barnen vill leka med sina kompisar här hemma och jag "väntar" på att min man skall få semester, så vi kan göra någonting tillsammans - hela familjen. Okej, vi har bara en vecka gemensam semester och halva veckan går åt till Hesa Cup, där yngsta gossen skall spela fotboll i dagarna tre. Men om vi kunde ha tid för tex. Borgbacken eller Särkänniemi efteråt? Eller en miniresa? Förstås med sex personer så kostar det en hel del, redan en visit till nöjesparken. För att inte tala om minisemester. Men... vad gör man inte för sina barn? Ens en gång i året?
Ja-a, jag blir ganska snabbt rastlös om jag bara sitter hemma, så jag skulle måsta ta en sväng in till centrum för shoppingterapi. Ens en liten stund och jag skulle vara som en ny människa - orka mycket mera.
Sådan är jag, jag behöver nog en stund för mig själv ibland. Att inte behöva ta någon i beaktan, om ens för en timme. Det räcker. Sedan kan jag fortsätta normalt igen.
Jag tror nog alla människor behöver lite andrum emellanåt, hur man än skulle älska sin man, familj eller andra medmänniskor.
Det är terapi det. Egen tid = Guld värd.
En hängmatta skulle vara rätt coolt! |
"Finding some quiet time in your life, I think is hugely important" ~Mariel Hemingway~
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar