Från hand till mun

Man jobbar och jobbar för sin lön.
Det är många huvudvärkar och många långa dagar på jobb förrän man har sin månadslön på kontot.

Payday

Lönedagen är den bästa, för då har man ju levt på minimum de senaste två veckorna. Pank som bara fan. 
Plånboken gapar tom och kontot skriker påfyllnad. I kylskåpet är det endast lampan som lyser.


Så kommer lönedagen. Avot!
Räkningarna som väntat på att bli betalda betalas bort. Lånet betalas. Kylskåpet fylls på.
Kläder till barnen måste inhandlas, eftersom vårfesten närmar sig. 
Pojkarnas länkkare är fulla med hål, nya måste köpas.


Det tar endast några minuter i en affär, och vips har man gjort av med flere hundra euro. Nog är det ju så att man skulle nästan kunna gråta blod.
Att leva från hand till mun är inget trevligt. Finns inte många slantar över till något åt sig själv. 
Tittar på mina arbetskolleger, som inhandlar nya kläder och skor titt som tätt. Går iklädda senaste mode, medan jag drar fram mina flera år gamla kläder från skåpet. Använder skor jag köpte för fem år sedan. Har två par skor jag kan använda på jobb. Dem turas jag om att ha. 


Men nog kommer solen att skina för mig också.... en vacker dag.
Viktigast är ju att komma ihåg följande:


"Man ska inte sörja det man saknar, utan glädjas av det man har"


Till sist och slut, så har jag det ändå ganska bra. Skit i kläderna och skit i pengarna. De är inte allt som räknas!