Jag har väl klagat på trötthet och brist på tid alltför mycket, så nu tyckte någon att jag skall vara hemma idag. Våran lilltös ligger i feber, så det blev total ändring på planerna för idag. Denna mamma stannade hemma.
Det som var ledsamt var att vi skulle haft gemensam morsdagsfrukost i dagis idag. Vi hade pratat om det så mycket, jag och lilltösen, men nu fick vi ta frukosten hemma istället. Det blev nog lite tårar, då det inte blev dagis idag...
Tyvärr kunde vi inte njuta av lyxmorgonmål, för vi hade inte så mycket i kylskåpet. Men nog hade vi morgonmål tillsammans nog. Det var ju det viktigaste.
Några salta kex för tösen, jag åt batong med sallad, skinka, gurka och tomat. Mums. Ja, och så fick jag förstås äta allt det tösen lämnade kvar.
Hon ville ha blåbärskvarg, men hon tog endast ett smakprov och lämnade över burken till mig. Hon ville ha äppel, men då jag skalat äpplet färdigt, så ville hon inte längre ha det. Mamma fick alltså ett äppel till efterrätt.
Kanske inte så illa ändå?
Det bästa är ju att vi fått ha en mor-dotter-dag idag. Bara vara på tumis, hon och jag. Ha tid för varandra. För det har varit på kort senaste tid, detta med att ha tid för barnen. Sad but true.
Så mycket nojs omkring oss hela tiden, så detta var nog välkommet.
Det är ju förstås inte trevligt när barnen är sjuka, men att ha möjlighet att finnas till hands då det behövs - det är det viktigaste.
Att kunna varva ner och tänka att mitt jobb sköts nog, nu behövs jag hemma. Att ha möjlighet att stanna hemma - det är lyx.
Första gången hemma utan några som helst skuldkänslor. Nu är jag på rätt spår! This was truly also a wake up call.
 |
| Ett vackert smycke, säger mera än tusen ord. |
"Kids spell love T-I-M-E"~John Crudele~
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar