Freaking Sunday

Det är tungt att vara vacker, i varje fall då man inte kan tillfredsställa alla.
Idag är en sådan dag då jag känner mig så otillräcklig och helt som om jag inte kan göra någonting rätt hur jag än försöker.

Jag har haft en stressig dag härtills, och klockan är knappt 15. 
Steg upp halv åtta, med den tanken att jag nu äntligen skulle se en film jag lånat av en jobbkompis för två månader sedan. Hemskt och jävligt genant att jag inte hunnit se på den än!
Satte mig på soffan, hann inte ens knäppa på tv:n så var lillfröken vaken. Ja. Okej. Ingen film nu heller...

Morgonmål och dagstidning. Efter det matlagning där jag försökte vara snabb, men nej. Tittade på klockan titt som tätt, brådis, brådis. Jag höll på att steka lök och korv, då jag kände ett knip i magen. Det blev toabesök och löken och korven var nästan svartbrända då jag hann tillbaka. Till sist och slut hann vi inte ens äta, utan hamnade köra iväg och söka den äldre gossen från mormor och morfar. Det blev en snabbvisit på 10 minuter. Ropade bara till mina föräldrar att vi får ta det med tid en annan gång. Kände mig ledsen då jag inte hann diskutera med dem ens en liten stund.

Gasade iväg med bilen, svor för mig själv då jag fick en "snigel"  framför mig på vägen. Typen hittade inte ens gaspedalen. Nja, fartbegränsningen var 60km/h, men nu hade jag inte tid att söla! 
5-10 minuter för sent var jag på yngre sonens fotbollsträningar, där jag borde ha varit i god tid. Jag kände mig ännu mera ledsen, för jag var ju försenad och coachen stod och väntade. Orsak: jag är ju lagets "allt-i-allo", har med mig koner, västar och andra nödvändiga grejer.
Så kunde jag inte ens vara där till slutet av träningarna, utan hamnade köra äldre gossen på kalas. Hamnade dock tanka bilen först. Såååå iväg. Igen med gaspedalen i botten. Hann just och just i tid på kalas.

Hem igen. Nu, äntligen blev det mat. Kall sådan.
Jag drog en lättnadens suck! Vilken dag! Vilken morgon! Inte min freaking Sunday.
Hoppas sådana här dagar inte kommer alltför ofta, jag vet inte om mitt hjärta håller. Eller psyket.

Jag känner ännu också hur hjärtat bultar och adrenalinet är på topp. Jag försöker varva ner... sakta men säkert.
Sunday, mayday, sunday. Maybe my day. Someday.