Från barnamun

Det är roliga saker man får höra av barnen ibland. Man borde bara komma ihåg att skriva upp allting. Tyvärr brukar jag glömma, men jag skall försöka förbättra mig.

Häromdagen skulle jag väcka våran tjej, för vi skulle iväg till dagis. Jag klappade henne på rumpan och sade: "Gummans lilla skinka". Hon fnissade, gnuggade ögonen och utbrast: "Nä-ä, det är ost".
Gulligt. Vad kunde jag annat än skratta.

Ibland får man också höra mindre roliga saker, som tex då jag är i duschen. Våran tjej sitter på en liten pall och tittar på. Ja, jag har allt som oftast publik då jag är i duschen. Tjejen vill titta på. Varför vet jag inte? Kanske för att hon tänker att där är min framtid? Sådan mor, sådan dotter?
Jag kan känna hur hon mäter mig med sin blick. Till sist utbrister hon. "Mamma stor rumpa, mamma stor panu". Detta betyder alltså att mamma har stor rumpa och stor masu (=mage). Genant. Jag vill gå under!

Hon kallar också min pappa, dvs hennes morfar, till tånttå. Hon brukar säga till honom att "Mosa är tånttå". Detta betyder alltså att morfar är lite töntig. Hur månne han tar det då? Nja, han tycker bara det är roligt för han skrattar så hjärtligt.

Ja, vi får väl leva med att vara töntiga och fåniga, runda och goda. Sanningen kommer ju från barnamun, sägs det ;).

"Barn är jordens levande blommor"

- MAKSIM GORKIJ -