Varför? Ja, för att vi har inte kaffepauser. Vi hinner helt enkelt inte. Vi borde ha, men vi hinner inte. Så är det.
De enda pauser vi har är toapaus; så många man behöver förstås. Man kan ju ingenting till om man har hård eller lös mage, diarré eller om kisiblåsan är liten.
Så har vi ju en halv timmes lunch. Det är allt vi har: Toa och lunch. Och de går visst hand i hand? Från ena in och från andra ut... Helt logiskt alltså.
Så... nu går vi då på en promenad en halv timme per dag. Eller det är det vi borde göra, men idag hann jag vara endast 15 minuter på förmiddagen, men på eftermiddagen hann jag helt enkelt inte. Då var det brådis igen.
Men att vara ute ens de futtiga 15 min gjorde susen. Det var på ett sätt skönt att kunna tänka på något annat än jobb, att vädra sina tankar.
Detta med att gå ut en sväng är ju en bra idé, med tanke på att flere av oss rör inte på sig ett dugg under dagen, veckan, månaden... Inte mera än nödvändigt. Så nu "måste" alla ut en sväng. Det gör gott för både kropp och själ!
Men jag kan nog säga att många har nog snyrpat på näsan och tänkt att "vad är det här riktigt, jag vill inte, jag orkar inte...."
Men som chefen sade, så om man inte på annat sätt får våra rumpor upp från stolarna, så måste man ta till "hårdhandskarna".... Så rätt, så rätt.
"Alla vill tillbaka till naturen, bara de slipper gå till fots" ~Ordspråk~
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar