En positiv bild av ålderdom

För en tid sedan var jag ute på en restaurang en fredag kväll. Där förflöt ett par timmar i gott sällskap, med god mat och god dryck.

Min blick fäste sig i sällskapet vid bordet framför. Det var ett gäng på sex personer, medelåldern tippar jag på ca 75 år. De var klädda i sina bästa kläder för en kväll ute med vänner. De hade faktiskt satsat. Jag menar, de var inte alltför fina, men visst märkte man att de hade satsat på att fixa sig inför denna kväll. 
Det är en "sight for sore eyes" att märka att den äldre generationen vet hur man skall klä sig och uppföra sig på en restaurang. Det är någonting så fint att titta på. Helt annat än att följa med den yngre generationen.
Jag kan faktiskt inte beskriva det i ord, men det var trevligt att se att någon ids satsa för en kväll ute. Det är en större grej för dem än för den yngre generationen. Jag tror det mera är en fråga om en speciell händelse i deras liv än i vårt. 


Där satt de och snarvlade, åt och drack och hade det roligt. De beställde drinkar och pratade dittan dattan i förfinad stil. Jag gillade det. På något sätt så var det en vacker bild av att man är aldrig för gammal.
Ja, det enda jag kunde tänka var att "Tänk om jag är i så gott skick vid 75 att jag kan sitta med mina jämnåriga vänner på en restaurang. Vi snarvlar, äter, dricker och har roligt. Och att jag kan göra allt detta med mina vänner". 
Jag kan ärligt sagt säga att jag fick en väldigt positiv bild av det hela.
Det värmer mitt hjärta.

Ja, såhär är det ju. Men det jag såg på restaurangen ger mig hopp om att jag kanske inte behöver vara ensam i min ålderdom. Jag har förhoppningsvis min familj och mina vänner :)