Dagens mode + jag = 0

Sådär ja, back in business, så att säga. 
Morgonen började med Frontside Ollie, en sång våra killar tycker om för tillfället. Vad skall jag lära mig utav den sången då? Att dagens ungdom lyssnar på den? Att man kan visst använda opar skor? 

Dagens mode är nog ett mysterium för mig. Emellanåt kan jag inte annat än förundra mig över saken.
Man kan gå med opar skor, opar strumpor. 
Man kan blanda prickigt och rutigt, randigt och blommigt - helt hur som helst. Där har jag nog att lära mig.
Som tur är, så är jag inte en "Modeslav". Jag använder just det jag vill och som är bekvämt. Tillika kan jag säga att så har jag alltid gjort, jag har gått min egen väg. Förutom med Levi´s jeans, de "hamnade" jag ju skaffa för att det var dagens melodi och utan dem var man "nobody". 
Men kanske dagens ungdom reagerar på samma sätt som jag....i min ungdom? Att man bara måste, för att det modernt och för att alla andra klär sig så? Vem vill då vara utanför?

Jag förstår heller inte killarnas nutida mode, med överstora blusar och byxor där baken hänger i knävecket och kalsongerna glimtar fram. Ännu till en massa dingeldangel, dvs metallskrot som skall hänga i byxorna. Men då kan man åtminstone inte smyga ut om kvällarna, så att inte föräldrarna skulle höra. Så någonting bra med den saken också :).
Jag hoppas våra killar aldrig klär sig såhär för jag tycker det ser helt för gräsligt ut....eller så är jag bara för gammal för att förstå dess charm?

Den enda förklaringen till dagens mode bland unga killar måste ju vara den bild här till höger. Det förklarar ju allt, eller hur?

Sedan kommer vi till tjejernas mode, där vi tjejer försöker apa efter killarna och då ser det om möjligt ännu värre ut. Vi vill ju visa våra strings och gärna halva baken också. Lämnar endast en liten plats för fantasin.
Gudars skymning om min tjej skulle gå klädd så här.....som tur hinner modet ändras förrän hon är i den här åldern... Hur modet ser ut den dagen, får vi bara vänta och se. Det kan nog hända denna mamma får svälja en hel del...


Nedan några bilder där jag bara kan säga att "What the hell was she thinking??"

Men tillika så beundrar jag kvinnor som klär sig precis som de tycker, utan att tänka på hur det ser ut eller om det "väller över" någonstans eller om det är snyggt eller ens modernt. Jag är helt enkelt för blyg för sådant... Tillika är jag lite avundsjuk på er som vågar klä er just som ni vill. Skit i om blusen är för tight, valkarna syns eller byxorna är "so not" er modell. Jag lyfter på hatten för er! Go for it.


Själv är jag den som helst av allt klär mig bekvämt, vilket igen gör mig till en väldigt trist människa. Jag går inte efter modet, utan efter mitt eget val och min egen, trygga stil.
På jobbet kan jag ju inte gå i mjukisbyxor, jag hamnar nog lite skärpa mig där. Men ack o ve då jag kommer hem, slänger jag mina "jobb-kläder" och mys pys så har jag mina mjukisbyxor på mig! Skönt, må jag säga. En äkta "Gamling", tycker kanske ni.


Jag kommer alltid att komma ihåg då min gudmor sade till tonåriga jag: "Om man ändå skulle ha förstått spara sina kläder man använde i ungdomen, nu är de moderna igen". Så sant. Modet kommer och går och vips är det jag använde som ung, modernt igen. Det betyder också att det jag skämdes för att använda, kommer igen någon dag. 
Like it or not.

Sång att lyssna på: Muotitietoinen , vilket på svenska betyder "modemedveten".