På väg till skolan såg jag dessa underbara, hjälpsamma människor, som stod vid alla övergångsställen och följde med trafiken och de små barnen. De var iklädda gula västar och de stod och övervakade trafiken och såg till att allting gick bra för de små.
Jag är väldigt tacksam för dessa människor, som frivilligt hjälper till och ser till att barnen kommer till skolan safe. Ord räcker ju inte att tacka dem. De gör ett väldigt viktigt jobb. Frivilligt.
Jag funderade redan förra hösten på att jag själv kunde vara en av dessa frivilliga i gult. Tyvärr hade jag inte möjlighet då, precis som nu, för jag har lilltösen hemma. Kan inte precis ta med henne dit och inte heller ha henne ensam hemma.
Men javisst, om jag har möjlighet någon höst så visst skall jag hjälpa till. Det är ju ändå våra små barn, någons barn, som tar sina första steg på skolvägen. Om jag kan hjälpa till och göra den vägen säkrare, så visst skall jag göra det.
I dagens tidning tackade man stort dessa pensionärer och frivilliga, som har hjälpt till i trafiken denna vecka.
Jag tackar er också. From the bottom of my heart.
"På skolvägen finns många barn, men inte ett enda överlopps. Kör försiktigt!"
ja visst e de så gullit, men de hinner vi ju med, sen när vi har barnbarn, så kan jag o du sitta vid näse skola o snarvla skeida på våra rulatorer, o hoppas att vi funkar så bra att ingen blir överkörd, perklar också med en respekt för poliserna som hade razia varje dag första veckan vid näse skola, kör sakta hela tiden där de liksom RESPECT ;)
SvaraRadera