Machomän

Ibland funderar man nog, varför män måste vara så jävla "Macho" hela tiden. Till vilken nytta? För att känna sig så duktiga och för att vara bäst?
De tycks tro, även i dagens läge, att det är mannen som skall bestämma om allt och att det är mannen som är starkast och bäst... och i all synnerhet då det gäller idrott.

Igår var vi med tjejerna och spela beachfotboll och eftersom det fanns endast två kvinnolag anmälda "hamnade" vi spela flere matcher mot stora, starka, duktiga män. Vi tog det som en utmaning, männen igen tog det som säkra vinster - att spela mot kvinnor. 
Från publiken hördes fnitter och skratt, samt viskningar och glädjetjut då männen gjorde mål eller om de vann överlägset. "Där fick ni så ni teg", tänkte de visst. 
Detta fick vi för att vi kom in på deras revir, visst. 


En del lag var det trevligt att spela mot. De tog allting med en gnutta humor och spelade för att det var roligt. Då kändes det också roligt att spela, för oss. Halvt på allvar, halvt på lek. Det var ju en lekfylld turnering det var frågan om, inget blodigt allvar. Alla skulle ha roligt. Så stod det ju i reglerna.
Andra lag igen... tja... de nervärderade oss kvinnor och tyckte mest det var roligt att spela macho och leka Ronaldo på plan. Småskratt och dribblande, smått lek med bollen förrän de sparkade en jävla kanon i mål. Gäääsp. Väx upp för fan! 


Pointen är inte att män skall hamna ge efter för oss kvinnor och att låta oss få mål så vi inte blir ledsna.  "Den som sig i leken ger, den får leken tåla". Det skriver jag definitivt under. 
Men visst kan man spela normalt och ordentligt och inte försöka bua ut motståndaren? Det är rentav lite väl löjligt. Likaså allt nervärderande och överdrivet lekande och dribblande och till sist: "Vill du göra mål eller skall jag?"- rop till spelkompisen vid anfall, endast för att män vet att de är överlägsna, är helt onödigt och till slut rätt barnsligt.

För män tycks det vara skrattretande att spela mot kvinnor, så de försöker visa oss kvinnor att de behärskar fotbollen och att det inte är en gren för oss kvinnor. "Försvinn från vår sandlåda"-stil.
Kanske duger vi endast för att hämta öl, då machomännen tittar på fotboll på tv eller rentav spelar lite fotboll på bakgården? Jösses. 
Välkommen till 2000-talet, Neanderthals...


Men okej, till sist och slut måste vi ju ändå komma ihåg att då machomän spelar mot varandra, så är det väl heller inget bättre? Svordomar, skrik, missnöje med domare, slagsmål, utvisningar... Så... Vad är nu sedan bättre?
Kanske det är bättre med smått skratt ändå? Vem vet? 
Det är bara att slå dövörat till och inte låtsas höra... Så gör ju männen också ;).

Men ett stort tack till alla lag, det var roligt att spela, trots allt ;)

And after all: No hard feelings. Life is.