Idag har vi haft åskan på besök. Det var stora, mörka moln. Buller. Några blixtar och mycket regn. Ja, regnet bara öste ner. Som om någon däruppe skulle ha öppnat kranarna.
Som liten inbillade jag mig att det var alla de människor som dött, och som nu fanns där i himlen, som hade kissbrådis. Och förstås, när det i himlen finns människor så in i nordan... och om alla har kissbrådis tillika.... ja, då blir det ju ösregn. Precis som idag.
Och vi står här och dansar nakna i regnet, då de där uppe gör sina bestyr. Hur kloka är vi inte?
 |
| Högre makter |
Ja, det må vara hur det är, men jag tycker det är lugnande att sitta på terassen, under tak, och titta på när det blixtrar... höra dunder. Följa med åskan och hur den beter sig. Vart den söker sig.
Tillika är det en aning skrämmande. Åskan har bestämmanderätt. Den bestämmer om den slår ner, var och när. Det hjälper inte att jag säger att "Inte i vårt hus"... Nej. Här är det naturen som har makten. Skrämmande fakta.
Jag känner mig plötsligt väldigt liten...
"Thunder is good, thunder is impressive; but it is lightning that does all the work" ~Mark Twain~
jaa faakus hur våra fönster dallra en gång, jag tycker så om åska, men sen ibland kan jag vara livrädd för den när man börjar tänka, tänk om de sku slå i vårt hus? vad sku ja göra? då blir man lite rädd kanske o upphetsad, ett år, för en tid sedan var de massor med hårda åskor i borgå, då var jag rädd, de var onaturligt, men nu pamar de en gång sen e de bra. int ska man ju gnälla, sku manveta att man e 100% säker sku de gärna få smälla på, men man kan ju int sitta i bilen hela sommarn heller hihi ;)
SvaraRadera