9 december 2012

Facebook-världen

Jag är ju med i facebook, som så väldigt många andra också.
Ibland funderar jag dock: Varför?
Det enda jag gör där är att jag spelar Angry Birds, för att koppla av. 
Eller så för att läsa hur mina vänner mår och vad de håller på med (om de bor ute i stora världen, vad de håller på med och hur de mår osv).
Försöker att inte kommentera så mycket på människors statusar, eftersom jag bittert fått uppleva vad som kan följa utav det. En massa missförstånd och bittra brudar.

Det hände för någon månad sedan. En manlig vän till mig hade lagt upp en ny profilbild. Jag tänkte vara snäll och skriva att det var en snygg bild. Så jag gjorde det: "Snygg profilbild". 
Nästa gång jag öppnade fb, så hade hans sambo skrivit: "Ja. Och det är MIN man."
WHAAAT?! Sorry! Inte var jag ju ute efter att flörta med honom inte! 

Igår läste jag att en kvinnlig vän till mig skulle på 60-års fest till sin mamma. Eftersom jag också känner hennes mamma och hennes bror, så skrev jag att hon skulle gratta hennes mor och hälsa hennes bror från oss.
Nästa gång jag öppnade fb, så hade broderns fru (som jag inte känner och aldrig har sett) kommenterat: "Bara så du vet, så är han inte på plats idag. Men jag skall hälsa honom".
Detta var skrivet i lite bitter stil och kanske tyckte hon illa om det att jag inte hade hälsat till hela familjen utan bara till hennes man? Men vad? Jag känner ju inte dem överhuvudtaget! Hennes man har jag ju jobbat med i flere år... Nå, kanske jag borde ha hälsat hela familjen, just in case.
Så igen: What the fuck?! 
Till sist svarade jag bara "Okej", vilket hon sedan gillade genom att trycka på gilla-knappen. 

Dessutom har jag en gång tyckt synd om en kvinnlig vän, som hade skrivit på sin status att hon och hennes sambo hade separerat. Hon ojade och vojade sig och undrade hur hon skall orka och hur kan detta hända henne?
Jag kommer tyvärr inte längre ihåg vad jag svarade, men något i stil med att jag tycker det är ledsamt, kämpa på osv.
Efteråt fick jag reda på att detta hade aldrig ens hänt henne, utan fb hade spelat henne ett spratt. 
Tala om att jag kände mig fånig, som trott på detta. Hur kan detta gå till, undrar jag?
Jag lärde mig då att man verkligen inte skall tro på allting som skrivs i fb...

Kanske jag härefter inte kommenterar på någons status, någons bild eller någons något överhuvudtaget. 
Endera förstår någon mig fel eller så förstår jag någon fel. 
Och snart har jag en massa bittra brudar som springer efter mig med brödkaveln i handen. Bara för att jag vågat kommentera någon händelse eller hälsat till någons man...

FB - platsen där alla kan vara som de vill eller som de vill du ska se dem.
De kan skriva vad de vill, göra vad de vill och photoshoppa så mycket de vill.... Och till sist och slut så är det allting bara en fasad...

"Om sanningen är vit och lögnen svart, kommer grått alltid att vara en modefärg" ~O. Thygesen Damm~




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar