Midsommar och dagdrömmarjag

Njutit av en vacker, varm och skön Midsommar. Kan inte klaga på vädret... och egentligen inte på någonting annat heller. Midsommaren var perfectomento.

När man blir äldre är det inte längre brännvinet som gäller, eller tältande... eller att fira i dagarna många. Nej, nu är det tid med familjen som gäller, fira med de nära och kära. Att äta och njuta av varandras sällskap. Visst kan man ta sig en stänkare eller två, men de år då festandet var allt i allo - de är ett minne blott. Skönt. Allt har sin tid och sin plats, brukar jag säga.

Det jag kanske saknar är en sommarstuga vid sjön. Barnen skulle få simma så mycket de bara orkar, hunden likaså. Man kunde åka motorbåt och lära barnen något om sjölivet, vett och etikett... så långt slantarna räcker till. Skulle inte bli många åk med de bränslepris vi har i dagens läge, men en sväng nu och då. 

På hösten kunde man sitta inne, titta ut över sjön då det regnar. Tända några ljus och njuta av att bara vara. Spela lite kort och prata dittandattan med barnen, kvalitetstid med barnen, så att säga. Långt ifrån Playstation, tv och datorer. Oj vad härligt det kunde vara. Jag tror jag tar mig en liten dagdröm, för jag tror det är det enda jag har tillgång till... om inte någon vinner på lotto och skänker några hundra tusen till mig? 

"The best reason for having dreams is that in dreams no reasons are necessary" ~Ashleigh Brilliant~

Våren är här!

Det har varit ett härligt veckoslut. Det jag menar är att det har varit så våraktigt: soligt och varmt. Nja, varmt som i vår-varmt, about 10 plusgrader.
Snön har nästan helt försvunnit. De första vårblommorna tittar fram. Nu är våren här! Finally, I say.

Bara jag blir helt frisk från min sjujävla flunssa, som pågått redan i en månad, skall jag börja greja både inomhus och utomhus. Det pittrar i mina fingrar och huvudet är fullt av nya idéer.
Våren är här. AND I AM ALIVE!

Ny hundägare

Kanske jag tidigare skrivit om att vi skall ta hund? Kommer inte riktigt längre ihåg vad allt jag skrivit om. Minnet mitt är bra, men det är så kort.

Anyway, igår sökte vi hem våran nya familjemedlem. Det var lite smått gnyande på väg hem. Han åt eller drack inte på kvällen, sov nästan hela tiden. Helt förståeligt då han hamnade på en helt ny plats, utan sina syskon eller annat bekant.
Han väckte mig halv fem på morgonen. Eller nja, jag var ju redan vaken efter min host- och snytanattack. Han vågade inte gå ut ur sovrummet så jag gick med honom till vardagsrummet där han släppte sin kisi på ett par tidningar jag lagt ut för honom.
Och så var han pigg som en mört! Han ville leka, så vi lekte i en timmes tid  och så var det dags för honom att kojsa igen.
Kvar satt jag, pigg klockan sex på morgonen och tänkte att det är en timme kvar tills mataffären öppnas. Onödigt att gå och lägga sig nu mera.

Tillika funderade jag: vad fan har jag gett mig in på? Jag som trodde jag hamnade vaka nätterna en sista gång med våran lilltjej. Menar babytiden.
Nu börjar vi igen. Och jag är trött. Jättetrött. Lite av tröttheten skyller jag nog på min eländiga flunssa som håller på för tredje veckan. Den suger musten ur mig och jag är förbannad på alla jäkla virus. Och då jag är trött ser jag allting så negativt. Ser bara negativa saker hela tiden.
Dessutom har jag fått byta tidningspapper en hel massa gånger idag. Vovvis fick lite diarré av något han åt. Jag kan inte tro det var maten, för den fick vi hem av uppfödaren. Men... kanske han har fått tag på något annat. Livet i en barnfamilj betyder smulor under köksbordet... och lite överallt.

Men jag måste orka. Nog lär det skall bli bättre än. Både flunssan och vakandet. Jag vågar hoppas på det.
Jag vågar hoppas det är så som alla hundägare säger: "Det ger så mycket mera än det tar". Återstår att se, sa den blinde.

Porrtidnings-issues

Denna dag tycks vara full av skriverier om tidningar, åtminstone för min del.
Kom att tänka på en händelse för ett par dagar sedan:
Jag och min man satt bänkade framför tv:n, medan barnen satt och åt mellanmål vid matbordet. 
Så ropar våran 9-åring: "Pappa, var har du dina porrtidningar?"
Jag och min man såg förundrade på varandra: vad var det han pratade om riktigt? Tillika försökte vi hålla oss för skratt.
"Varifrån har du fått för dig att pappa har sådana?" frågade jag. 
"Inte vet jag", löd svaret.
"Vem har pratat om sådana?" fortsatte jag och gossen svarade att det var hans kompis som hade lekt att han ringt och försökt sälja porrtidningar på rea.
Till sist och slut frågade jag våran gosse om han visste vad en porrtidning är för något?
"Nej", svarade han rakt på sak. "Vad är det då?" fortsatte han förundrat.
Jag höll käften fast, för jag visste inte riktigt vad jag skulle svara, hur jag skulle förklara saken. Min man svarade sedan: "Det är vuxnas tidningar - och se till att du inte går omkring och pratar om porrtidningar!"
"Nej, nej"..... löd svaret.

Från barnamun: "Gamla tanter tycker om att se nakna män, de vill bara inte erkänna det när han frågar" ~Tone 7 år~

Prassel, prassel i timtal

"Oj, mamma! Jag vill ha den där... och den där.... och den där. Här är så mycket jag vill ha! Ooooj, en fin klänning! Vänta!"
Så prasslar hon på, våran treåring. 
"Titta, här - jag vill ha dehär skorna!", säger hon och pekar på ett par ljusröda tennisskor.
"Vänta!" Prassel, prassel hör jag när hon bläddrar vidare i tidningen.
Så söker hon fram ett par högklackade skor från kvinnoavdelningen i tidningen och utbrister: "Sådana HÄR vill jag ha!". Jag försöker förklara att hon är för liten än.
"Uuuj, sådana där vill jag inte ha - jag är för liten", säger hon då hon tittar på bh och underbyxor.
Det är alltså lätt att underhålla våran lilltjej. Det enda man behöver är H&M:s nyaste katalog!
Äpplet faller dessvärre inte långt från träet.

"Kvinnorna gillar modet, för de vet att förpackningen då och då måste bytas för att innehållet fortfarande ska vara intressant" ~Noël Coward~

Vad skall jag dofta då?

Småningom, småningom börjar jag vakna till liv. Eller nja, bara de dagar solen skiner. Då känner jag mig vid liv. Annars är jag bara trött. Hela tiden.

Tänkte pigga upp mitt liv med att köpa mig en ny doft, en parfym. Stod och snusade och snusade på olika dofter och visste inte riktigt vad jag skulle välja. 
Jag hade redan bestämmt mig för en doft, och den låg redan och väntade i köpvagnen, då jag började fundera lite noggrannare: "Är detta verkligen jag? Hur vill jag dofta? Vilken bild vill jag att människor skall få av mig?" 


Jag snusade lite till på den doft jag redan valt. Där var någonting jag inte gillade, för det fick mig att tänka på gammal tant. Jag vill inte dofta gammal tant! Unket.
Lade således parfymen tillbaka i hyllan... luktar istället mitt "gamla jag", tills jag en gång finner det jag söker efter. 
Vad vill jag dofta? Det är frågan.


Doften säger egentligen ganska mycket. En del dofter förknippar jag ganska lätt med äldre människor och en del dofter igen hör till den yngre generationen. En del dofter för mig tillbaka till något visst skede i mitt liv; till en viss plats, en viss händelse, en viss sinnesstämmning...
Min morfar använde ofta "Old Spice"... ja namnet säger ju redan ganska mycket;).
Min far använder "Mennen", och då doftar det igen Pappa.
Själv använde jag "Musk by Alyssa Ashley"  i högstadiet, så den doften förknippar jag med högstadiet - tonåren. "Legendary Harley Davidson" förknippar jag med min ungdom (20 någonting), då en som annan kille hade den doften. Och det doftade ju gott, men den tiden är förbi.

Själv gillar jag dofter och dofter säger egentligen mera än ord. 
Men ibland kan en doft bedra: du känner en god doft av en man och vänder dig om för att se vem som doftar så gott. Till din besvikelse är det inte en sexig hunk, utan istället en... nja, en besvikelse.

"Parfym används av kvinnan, eftersom näsan är lättare att förföra än ögat" ~Jeanne Moreau~

Aaah, skulle gärna snusa på han!

"Hello Darling"

Rustade mig iväg till jobb, medan resten av familjen låg och sov. Skulle fixa mig en macka, då jag märkte en vit lapp på bordet.
"Hello Darling", började det med. Det som stod skrivet efter det hade egentligen ingen betydelse, "Hello Darling" var det viktigaste.

Vi är typiska finnar, jag och min man. "Emme puhu, emmekä pussaa". Det betyder att vi pratar inte om våra känslor och visar dem inte heller. Alltså är vi typiska finnar. Stela... kanske kalla, skulle någon kunna säga.
Så kanske ni förstår att "Hello Darling" var två små, men viktiga ord och de kronade min dag! 
Ibland är det härligt med lite romantik, trots att det hela till slut gick ut på att komma ihåg att lägga motorvärmesladden fast i bilen...

Ha en skön kväll!

                   "Klok präst, kort predikan" ~Japanskt ordspråk~